 |
| Visar meddelande 81 - 90 av 250 |
|
|
 |
| Sv: saab 9-5 -00, köpa eller inte köpa? (svar på "saab 9-5 -00, köpa eller inte köpa?" av Helena) |
Se upp med oljeslagg eller oil sludge. Kolla att den har senaste versionen av vevhusventilationen. Jag har själv ägt en -00. Efter 15000 mil började den dra lite olja. Antagligen turbon som höll på och ge upp. Hur det slutade vet jag inte. Bytte in den efter 16000 mil mot en 9-5 -08 istället. Det har jag inte ångrat en sekund...
Jämfört med många andra icke-premium bilar tycker jag 9-5an ett bra köp. Mycket bil för pengarna men håll koll på oljeförbrukningen. Tänk på att det kan bli dyrt att t.ex byta turbo eller koppling.
mvh johawk3 |
| |
|
|
|
| Sv: BioPower -2.0 - 2008. Sedan -Skinnklädsel (svar på "BioPower -2.0 - 2008. Sedan -Skinnklädsel" av Arnald) |
Standardfel på alla bilar med skinnklädsel. (Inte bara saab). Föraren släpar sig själv vid in- och utsteg i bilen.
Kolla hur gamla taxibilar brukar se ut i skinnet på förarplatsen.
|
| |
|
|
|
| Sv: saab 9-5 -00, köpa eller inte köpa? (svar på "saab 9-5 -00, köpa eller inte köpa?" av Helena) |
Hej!
Absolut allvarligast är kamkedjan. Är inte kamkedja och drev bytta är det absolut dags med tanke på körsträckan. Välservade bilar håller längre, men efter 18-19 tusen mil brukar det helt klart låta illa även om bilen är välservad. Lyssna efter onormalt rassel från den högra sidan av motorn (i bilens färdriktning). Även turbon kan läcka olja, kolla att det inte ryker blått från avgasrör vid kallstart och kraftiga gas/avdrag.
Det är väl de allvarliga bitarna. Sedan är det standardfel med trasig display till färddatorn, mjuka stöddämpare bak, slitna länkarmsbussningar bak.
På en gammal bil ska man absolut kolla så att AC:n kyler som den ska också.
Växellådorna däremot vållar sällan några bekymmer på 9-5:orna vad jag vet, även om det säkerligen finns undantag. |
| |
|
|
|
| Sv: DI (svar på "Sv: DI" av Henrik W.) |
| Jag har nu kört över 7000 felfria mil med min aero v6 275 hk har ännu inte haft något fel.Vad har jag att vänta ? |
| |
|
|
|
| saab 9-5 -00, köpa eller inte köpa? |
Hej
Står i begrepp att köpa ny begagnad, vår saab 900 -90 har gett upp. Vilka svaga punkter har 9-5 an? Var ska jag kolla extra noga den som jag tittar på har gått mellan 18 000-19 000 mil, tycker det verkar okej själv. Synpunkter någon?!
//Helena |
| |
|
|
|
| BioPower -2.0 - 2008. Sedan -Skinnklädsel |
Min skinnklädsel fick fula sprickor på vänsterstöd sidan (förarplats). Någon annan som har råkat ut för samma fel?
Ale
|
| |
|
|
|
| Sv: DI (svar på "Sv: DI" av Henrik W.) |
http://www.rost-skit.se/index1.html
:-)
Håller f.ö. helt med om MB, rosten och mediabevakningen!
Mvh |
| |
|
|
|
| Sv: DI (svar på "Sv: DI" av Dr P Schreyer) |
Klistrar in ett trevligt citat från Dr P:
"Och visst har du rätt i att tyskarna i vissa avseenden kan behandlas lite väl snällt ibland, tack vare sin "premiumstatus". Har någon svensk biltidning till exempel skrivit uppskattande om att praktisk genomlastningslucka är standard i Saab 9-3 kombi, medan det är dyrbar extrautrustning i Audi A4 Avant? Har jag aldrig sett. Däremot gnälls det ständigt på den skiftande plastkvaliteten i Saabens interiör. Och den bamsiga BMW 5-serien klarade sig väldigt lindrigt när det avslöjades att den bara fick fyra stjärnor i Euro NCAP-testet. Samtidigt som det skrivits spaltmil om den okänsliga styrningen i folkhemsfraktaren Volvo V70. Vi kan säkert hitta fler exempel… "
Vill bara lägga till några till kriterier som utvärderas på den "svenska skalan" (min benämning): rostskydd, ergonomi, miljö, EMC (ni minns skandalen med Volvo för sju-åtta år sedan).
Ergonomi: Hur kan Audi undgått kritik för sin idiotiska progressiva hastighetsmätare där det var omöjligt att se var 90 km/h var?! En väldigt vanlig svensk hastighet. Och inte ens mitt emellan två streck, vilket man hade kunnat acceptera om streck saknades för 90. Givetvis förlåts man för att bilen är "designad för tyska marknaden" där 90 inte är en skylthastighet. Men jag kan lova att ingen annan marknad hade haft förståelse för något liknande för att en bil är gjort för den svenska marknaden. Tyskland är normen, detta påpekat återigen.
Rost: Den enligt mig största skandalen på bilmarknaden de senaste decennierna är rosten på E-klass. Och ändå är det okänt för alla som inte läser Vi Bilägare eller är oerhört initierade. 95% av svenska folket faller alltså utanför denna grupp och därför har inte stjärnglansen falnat. För mig är det ofattbart att Saab hudflängdes i media under 10-15 års tid pga barnsjukdomar på 900NG, medan premiummärket nummer ett kommit undan helt. Är det något märke man ska ställa krav på så är det väl Mercedes som har ett av bilvärldens mest aktade varumärken och vars produkter kostar skjortan, tack vare just att företaget har kommit undan och kunnat behålla sin image. I stort sett alla E-klass som är fem år eller äldre som jag sett har alla haft tydlig rost, ofta på flera ställen. Och nästintill samtliga som är äldre än åtta år är rena liken. Det är helt oacceptabelt och förtjänar hur mycket uppmärksamhet och kritik som helst. Vi pratar om bilar som kostat 400-600.000 kronor. Ta gärna reg-numret på de rostburkar ni ser och kolla hur gamla de är. En bil var bara fem år och hade ett rosthål större än min näve genom karossen. En annan vit, ca åtta år, hade så mycket rost att man snarare skulle kalla den orange-vit. Givetvis var jag tvungen att fota, men tyvärr hittar jag inte bilden. (Någon mindre intresserad har väl raderat.)
Apropå Mercedes: tänk så många debacler de varit med om. Wält-klassen (Marienne Sterner påstår att M-B kallade henne för häxa/kärring!); avståndsradarn som inte funkade varpå man mutade en journalist som skulle bromsa när han körde på en planka (!); rosten på E-klass (dock säkert tyst om det i resten av världen också); Smart som rullade framlänges vid inbromsning på Autobahn; sidokrockkudde som är feltajmad (E-klass); problemen med de keramiska bromsarna, you name it!
Med så mycket i bagaget så förtjänar de en istid jämfört med Saabs 10-15 år, som jag skrev om här ovan. |
| |
|
|
|
| Sv: DI (svar på "Sv: DI" av Erik) |
"Dvs, mer koldioxid i avgaserna innebär mer fullständig förbränning= fler kol/vätebindningar har brutits upp vid förbränningen." (Erik)
Om de inte bryts upp så får man kolväten i avgaserna. Fast det är irrelevant att tala om kolväten i samma mening som koldioxid. Koldioxed är en växthusgas och kolväten är ämnen som är otrevliga för kroppen. Eftersom en bil släpper ut tiotals ton koldioxid under sin levnad men kanske bara några tiotals kg kolväten, så vinner man i princip ingenting i ökad verkningsgrad om man bränner upp den sista kvarvarande resten kolväten. Det är just detta faktum som gör att man kan sätta direkt proportionalitet mellan koldioxid och bränsleförbrukning för alla moderna motorer (dock åtskillnad mellan diesel och bensin!). Ett tips: titta på CO2 som anges med tre värdesiffror och inte det officiella värdet för förbrukningen (två värdesiffror om < 10 l/100km), för t.ex. analys av hur mycket vissa åtgärder/specar gör på förbrukningen. Då får man exaktare värde!
Det intressanta med dagens dieselmotorer är inte kol-väte-bindningarna. Utan kol-kol-bindningarna. Tyvärr har man sett kolstrukturer inuti blodomloppet på människor. De har kommit via lungorna och utgörs av f.d. molekyler i dieselbränslet vars väteatomer brunnit bort i förbränningen men där kolet klarat sig helskinnat undan. Kolskelett kan man kalla det. Jag ska inte starta en diskussion om detta. Jag är tyvärr ingen god medmänniska eftersom jag själv kör diesel.
|
| |
|
|
|
| Sv: Stöddig reklam! :-) (svar på "Sv: Stöddig reklam! :-)" av Dr P Schreyer) |
Lite fel årtionde för dem, men helt klart en reklam som sticker ut. Återstår att se hur diverse (kvinno)organisationer reagerar.
Men jag tycker om reklamen. Såvitt jag är underrättad fortsätter samarbetet med Brindfors mfl.
|
| |
|
|
|
|
« - [1 2 3 4 5 6 7 8 9 10] + »
|
|
|
|
